Okej.

It's all about us.

Du måste radera henne ur ditt liv.
- Jag vet.

Sitter här med en klump i magen och är tillbaka på precis samma ruta som jag var för 4 månader sen.
Allt jag byggt upp har raserats. Min styrka, mitt mod, min lycka.
Den finns där längst inuti fortfarande, självklart. Personen som man är försvinner inte helt och hållet.
Men det finns saker som gör att jag blir någon jag inte vill vara.
Jag är livrädd för mitt gamla jag. Ändå kan jag inte hjälpa mig själv när jag faller in i mönstret.
Det kräver ansträngning för mig att hålla mig uppe, men det är så lätt att bara släppa taget och åka
med strömmen neråt igen.
Samara brunnen (som Monika kallar det) känns nära.
Och jag måste äta något snart, innan både min psykiska och fysiska energi försvinner helt.



Kommentar till mamma;
Oroa dig inte.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0