Vi ska över taggtråden.

En blandad dag idag. Tog en fika med Annika. Det var okej. Som vanligt så fort jag ser henne bubblar känslorna upp. Svårt att inte ta henne i min famn och bara hålla om henne för alltid. Men det gäller att tygla sina känslor, även fast det är bra känslor. För jag får inte ge henne min kärlek längre. Det gör ont i hjärtat när det studsar och hoppar men inte får utlopp för det. Jag älskar verkligen henne. 
Det gör ont att hon är kär i mig fortfarande, men trycker bort de känslorna för att hon redan nu vill gå vidare. 
Jag kanske kommer över henne en dag, men det kommer ta lång tid. Och det är inget jag längtar efter. Så länge mitt hopp finns så mår jag relativt bra. Vill aldrig tappa mitt hopp. För då kommer jag tappa bort mig själv. Vill inte att det ska hända igen. 

Det är fredag idag. Men det ser ut som att det kommer bli en kväll i ensamhetens tecken. 
Kan bli okej det med.
Ska inte tycka synd om mig själv!  

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0