Frida

Jag är väldigt rädd för att göra fel beslut. Är verkligen livrädd. Men man ska väl alltid följa sin känsla? Kanske inte just sitt hjärta. Men känslan som man känner inombords. Den tänker jag följa i alla fall. Om jag har rätt kommer detta plåga mig ett bra tag. Men det ska nog gå över och bli bra tillslut.
Det är inte meningen att det ska vara lätt att vara människa, tvärtom, livet är fullt av hinder. Hinder vi behöver för att bli starka. Kanske är det som Darwin säger "Survival of the fittest". I djurriket gäller det vem som kan springa snabbast, har bäst kamouflage eller vem som har bäst jaktteknik. För oss människor kanske det mest sitter i huvudet. Vem är bäst lämpad för den mänskliga världen rent mentalt. För här får vi allt serverat. (I alla fall om vi tittar på I-länderna). Vi behöver inte jaga. Allt finns framför oss hela tiden. Men det där mentala då? Där ser vi hinder. Kärlek, vänskap, familj. Vi behöver hitta en balans. För annars, ja då mår vi dåligt. Vissa klarar det inte. De skjuter sig själva i skallen, om vi ska vara riktigt brutala. Och det är vad vi kallar survival of the fittest. Vad ville jag få ut av detta? Jo att jag vill vara en av de som står kvar. En av de som lämpar sig bäst som människa. Men för att lyckas, då måste jag finna min mening med livet.

(Ikväll blev det mys med massa ljus.)