Frida

Sitter och funderar lite, tankarna får mig att rycka på mungiporna lite. För ett år sen såg min situation så himla annorlunda ut. Då var allt som ett enda stort trassel. Jag visste inte vad jag ville varken rent praktiskt eller känslomässigt. Jag var förvirrad i princip varje dag och slog ofta knut på mig själv som ledde till nedgång på nedgång. Många Samara brunnar* hamnade jag definitivt i. Då trodde jag aldrig att jag skulle lyckas nå vattenytan igen. Var ofta sådär mitt på gränsen mellan syre och dränkta lungor. Men på något konstigt sätt så lyckades jag vända hela livssituationen. Jag bestämde mig tillslut att det var nog. Jag ville inte vara någon som gjorde andra olyckliga. Så nu ett år senare är jag lyckligare än någonsin! Jag har underbara människor runt omkring mig, en stöttande familj, en ny jättefin lägenhet, en praktik på Erikshjälpen, jag äter nyttigt. Allt det blandas i en mixer och dricks av mig varje dag för att fortsätta ha sånhär underbar energi. I sommar kommer jag att komma igång med motionen också. Så då faller några kilon förhoppningsvis av mig så jag väger som jag gjorde innan jag flyttade till Sundsvall. Perfekt!
Jag tycker inte ens att det är något konstigt med att sitta ensam hemma. Hela kvällen har jag varit jätteglad. Det är fredag, och det enda "roliga" jag gjort har varit att diska. Men jag har flummat massor och skrattat åt mig själv. Funderar verkligen vad det är för lyckoämnen som sprider sig i min kropp. Det måste ju verkligen vara nått psykiskt som släpper loss det i mig. Ganska trevlig känsla.
Ska nog strax gå och lägga mig. Sen imorgon blir det att städa. Sen runt 17:45 kommer Totte hit. Då ska vi äta en sallad. Sen ska vi äta fruktsallad och dricka smootie. Kanske se på någon film och bara ha det mysigt.

*Samara brunn är ett av Monikas uttryck för att hamna på botten rent psykiskt.

(Jag saknar Frida och Monika massor!! <3)