Frida

Har insett att någon som kan gå vidare så himla fort faktiskt inte är värd att vara ledsen över.

Så nu ska jag bara vara glad.
Har en massa planer framför mig och livet känns faktiskt väldigt bra. Jag vet att det skiftar en del. För bara några dagar sen satt jag och var jätteledsen. Men det var innan jag såg hur lätt hon har att bara glömma.
Jag kommer fortfarande som jag sagt, respektera det vi hade genom att inte vara med någon annan tills jag verkligen kommit över henne.
Men jag tänker inte sitta och gräva ner mig!
Nu ska vi bygga höghus inte gångar under marken.

Sitter hemma hos min familj nu. Var en lång och jobbig tågresa.
Är så skönt att vara här.
Vi klädde granen idag, den blev riktigt fin! Sen så var det bara att ta det lugnt hela kvällen. Åt tacos vid halv 1 på natten!
Tror jag ska sova nu.

God natt alla!

Nu ska jag åka. Har lagt in massa glada låtar på mp3:n. Och jag mår så himla bra just nu!
Ser ut som det kanske blir Tyskland nästa år också!

Hörs när jag har kommit hem till Vingåker!

Nu är det dags att skynda sig lite. Jag skulle egentligen kliva upp kl. 10. Men stängde av alarmet.
Så blev inte att jag vaknade förrän strax innan 12.
Har inte packat än, och lägenheten behöver städas eftersom Sandra ska låna den hela veckan.

Somnade i alla fall runt 1 i natt. Så himla skönt! Fast låg och tänkte ett bra tag innan jag somnade, men inte på något dåligt. Nej låg och tänkte på att jag nog ska spendera lite pengar i januari.
Först ska jag till tandläkaren på en undersökning (om de har någon tid snart...), sen efter undersökningen ska jag boka en ny tid för att ÄNTLIGEN laga min framtand! Så kan jag le igen!
Så funderar jag på att skaffa septum. Det vore himla snyggt faktiskt.
Och sist men inte minst så ska jag tatuera in saturnus på ena handleden.

Nu måste jag packa!!

Tankarna börjar komma igen. Så nu är det dags att sova. Är totalt utmattad. Har varit en väldigt jobbig helg. Så nu hoppas jag att den kommande veckan bjuder på en massa ny energi!

God natt allihopa!

Ni som känner mig vet att jag brukar prata en del om det där med att buss är bättre än bil.  Att jag hoppas på att kunna åka buss så länge som möjligt och inte behöva skaffa mig körkort och bil.
Jag tycker att såhär i juletid, varför ska matvarubutiker vara öppna på julafton för? Tänk om folk kunde planera sina köp ordentligt den 23:e. Så allt var klart. Sen skulle affärerna vara stängda på julafton, då skulle utsläppen den dagen reduceras betydligt! För det är så himla många som tar bilen till affären på julafton för att de glömt något som ska finnas på julbordet. Många gånger är det folk som bor jättenära affärer, men julen är för stressad för att hinna med att gå till affären.
Så jag skulle vilja att det blev en lag att alla matvarubutiker skulle stänga på julafton. Tror inte att någon skulle svälta för det.

Hittade lite bilder från julen -05 och -06. Bilderna från -07 har jag tydligen inte..  

(Linda julen -05.)



(Jag och Sofie julen -06.)



(Linda -06.)



(Jag! -06.)

Fick lte klagomål om att bloggen blivit lite för enformig. Och ja, det är nog sant. Om jag ska försöka ta mig framåt så måste mitt skrivande också gå framåt. Så nu ska jag inte skriva massa om mitt ickeexisterande kärleksliv. För det blir så att skriver jag om det så ältar jag det mer och mer. Känns som att det är bättre att jag bara fokuserar på att vara lycklig och så utvisar tiden vad som kommer hända. Finns inget jag kan göra för att förändra saker.

Idag var jag ute i Birsta och köpte de sista julklapparna så nu är jag helt klar med det. Känns väldigt skönt! Slippa stressa över det nå mer.

Imorgon åker jag ner till min familj. Äntligen! Ska bli så skönt! Fast det har jag också tjatat om rätt mycket!
Skata med kameran och stativet så vi kan ta en fin familjebild. Saknar en sån i min lägenhet. På julafton brukar vi klä upp oss, så då passar det bra att fota. Hoppas hunden vill vara med på bilden också, eller han har inget val! Borde fixa ett rött band som han kan ha runt halsen i så fall! Vore jättefint.
Så vid kl. 14 åker jag imorgon! Får se om jag hinner träffa min Guddotter också och förhoppningsvis Marcus med! Har ju en vecka på mig. Men ska hinna med ett besök hos morfar med.

Har redan lite planer i januari. Är bjuden på fest till Micke. Och sen så pratade Bea och jag om att jag ska åka ner till Sthlm och hälsa på henne. Känns som att jag vill få in ganska mycket roligt.
Il divo spelar i mars och Monika ska ha babyshower (stavning?).
Kan bli en kul resterande vinter och vår!

(Bästa låten just nu!)

"Hoppas vi tycker om varandra utanför skolans väggar."

Fan vad ont det gör.
Att den man är totalt jävla störtkär i vill vara med någon annan. Det måste fan till och med vara värre än att få höra att någon har dött. För om någon är död är den verkligen borta för alltid, man kan inte göra något åt det. Men när den man är kär i vill vara med någon annan så kämpar man ju och hoppas att den ska ändra sig. För jag vet ju att hon är kär i mig fortfarande också. Det är det som blir så fel. Jag vill varken att hon ska såra mig eller Johanna. Jag borde hata Johanna egentligen. Men det gör jag inte. Alla förtjänar någon bra. Och om Annika fortfarande är kär i mig tycker jag att det är väldigt orättvist mot både mig och Johanna att göra som hon gör.
Men hon gör sina val. Och tror hon att det är det bästa så är det väl så då.
Jag kommer i alla fall aldrig lyckas förstå det, och tyvärr kommer jag aldrig kunna vara vän med Annika efter detta, För det är bara för mycket. Jag kan inte ta ett såhär stort svek. Inte att hon hoppar från den ena till den andra.
Jag älskar henne. Det kommer jag alltid att göra.
Men jag MÅSTE verkligen lära mig att acceptera det här abrupta och ytterst märkliga slutet.
En dag kanske jag hittar någon ny, någon som jag kan bli lika kär i som jag är i Annika.
Men den dagen är väääääldigt långt borta.

Förlåt för lite för personliga och ledsna inlägg.
Kan inte hjälpas.

Kan någon snälla bara hjälpa mig ut ur den här mardrömmen! Det gör så himla ont i både kropp och hjärta. Klarar inte av tanken på henne med någon annan. Nu har jag ju det bekräftat också. Det kommer ju att bli något. Hade jag rätt om första gången så har jag rätt nu också. Och det är fan inte nådigt hur sjukt ont det gör i mig.
Jag älskar henne mer än jag älskar någon annan.
Jag borde inte ens skriva allt på bloggen, det är för personligt. Men jag känner hur allt bara väller ur mig.
Jag är så himla glad över att jag ska åka till min familj på måndag! Få lite mer energi förhoppningsvis, och kanske se lite nya framtidsplaner. För som det känns just nu vill jag inte bo kvar i Sundsvall. Det är bara massa minnen från henne och mig. Sånt som jag inte klarar av.
Kanske går att hyra ut lägenheten i andrahand så att jag kan bo någonstans ett tag bara. Känna efter. Om jag verkligen vill flytta nu.
Det gör så ont i mig att snart så kommer hon ligga i någon annans armar. visst om det bara var en hemsk tanke, men nu är det ju verkligen sanning. Om typ 2 veckor är hon i Gbg.
Kommer hata den staden ännu mer än vad jag redan gör.

Som sagt, 20 år, jag kommer vänta. För jag vet att det är värt det i det långa loppet. Satsa på karriär och vänner i 20 år, för att sedan få 40 underbara år att spendera på kärleken.
Hon må vara ful och gammal då, men hon kommer alltid vara min kärlek!

Nej...

Nu kan jag inte mer.

Fan vad jag längtar efter min familj.
Blir nog flytt tidigare än beräknat också.
För jag vill härifrån Nu!
Finns ändå inget alls kvar för mig.
Ingen...

Blev inget jobb idag. Mådde inte så himla bra. Så har fixat massa med lägenheten i stället! Jag blir nästan aldrig nöjd, så hela tiden ska det ändras på något. Men nu tror jag att det nästan är klart! Ska bara köpa två stycken fotöljer, de ska vara från antingen 60-, 70- eller 80-talet. Får kolla Erikshjälpen ofta!

Imorgon kommer Annika hit och ska äta middag med mig, sen ska vi iväg och se Dragons spela. Var längesen jag var på en basketmatch, så ska bli jättekul!

Är fortfarande inte klar med mina julklappar, så måste ta en sista titt på lördag och då måste jag bli klar, för sen finns det ingen mer chans!

Dags för duschen nu, sen kanske sova!

(Jag och Sandra dummar oss!)

Shit, har suttit här och storbölat till ett Desperate housewives-avsnitt. Det var så sjukt fint från början till slut. Hur människor offrar saker för dom de älskar. Så jäkla vackert! Okej, det är bara en serie. Men jag hoppas att jag en dag ska få visa min kärlek så. Offra allt jag har för kärlekens skull.

Juste! Vi hade personalmiddag idag. Det var väldigt mysigt och trevligt. Skrattade massor. Alla är ju så knäppa! Så man kan ju inte annat än bara skratta ihjäl sig. Men med knäppa så menar jag inget negativt, nej tvärtom, det gör dem så roliga och speciella.
Var så himla intressant när Leif berättade om Erikshjälpens arbete. Vissa saker han berättade var hemska, men det känns så bra att vara en del av Erikshjälpen. Jag vet att jag gör något bra även fast jag är här i Sverige. Jag ger ändå många människor chansen till ett bättre liv. Det är ovärderligt! Sånt här vill jag fortsätta med hela mitt liv. Oavsett vad det gäller, litet eller stort så vill jag alltid hjälpa människor. I en värld som denna finns det inget som heter Jag. Vi måste stå enade allihopa. För alla människor är beroende av varandra på ett eller annat sätt.

(Några bilder från middagen.)

Det är så sjukt jobbigt! Vill verkligen inte inse sanningen!!!!! Kommer aldrig inse den.
Kan inte förstå att jag aldrig mer kommer få röra vid hennes läppar, aldrig mer få håll om hennes perfekta kropp, aldrig mer få se in i hennes vackra ögon och säga att jag älskar henne, aldrig mer ha en djup diskussion om livet, aldrig mer få drömma, aldrig mer.
Jag vill inte ha aldrig mer. Jag vill ha mer! Vill ha henne och hennes underbara hjärta och sinne.
Vill att hon ska vara min.
Dagen hon hittar en ny kommer en stor del av mig dö. Den dagen blir jag inte samma person igen. Så ni får ta vara på glada-Frida medan hon finns.
Trodde inte att kärlek kunde göra såhär ont! Har aldrig haft sånhär smärta i mitt bröst, varje litet andetag är jobbigt.
Trodde inte att jag redan nu skulle träffa mitt livs kärlek, och samtidigt förlora den.

Låt mig bara få glömma allt!

Att hon anförtror sig åt mig, skickar sms till mig mitt i natten. Det måste betyda något. Visst?

Jag ger aldrig upp hoppet om våran kärlek! ♥

Ja jag är lite omtalad. Sara hade berättat för sin kompis om det där att jag skulle åka upp till Östersund och överraska Annika. Hennes kompis tyckte att det lät som en kärleksfilm och önskade att hon också kunde vara så modig. För tydligen är hon kär i en kille som hon inte riktigt vågar visa sina känslor för ordentligt.
Tyvärr fick jag ju säga att just den här kärlekshistorin hade ett olyckligt slut..
Men kändes ändå bra att folk tycker att jag är modig och stark!

Jag är lycklig, även fast saker och ting verkligen gått åt helvete så kan jag ärligt talat säga att jag är lycklig.
Det var en så himla bra dag idag på jobbet. Jag älskar verkligen de på mitt jobb, de är helt underbara! Jag blir så glad av att vara med dem. Alla är så speciella på sitt eget lilla sätt. Och alla bryr sig verkligen genuint om hur man mår. Idag blev det en massa babbel, tror vi pratade bort i princip hela dagen, vet inte om någon jobbade direkt mycket, men såhär innan jul är det i princip inga kunder alls, så det finns inte så mycket att göra. Men det var underbart att bara stå och prata.
Sen när jag skulle gå iväg och köpa lunch så kände jag mig så stark. Jag gick och lyssnade på jättehög musik. Kände mig snygg och som att inget kunde stoppa mig! Det var då jag insåg att allt faktiskt kommer att bli bra. Hur det än blir så kommer det att bli bra. För jag är stark, jag låter inte mig själv falla!

Efter jobbet så åkte jag ut till Birsta. Köpte julklappar till Linda och Sofie, sen köpte jag lite saker till mig själv också.
Men så jag ska åk dit på torsdag också. När jag har mer tid. Jobbade ju till 18 idag, så blev inte så lång stund på ikea.
Dock har jag kört över min budget totalt, men det är bara pengar!

Satt och funderade lite på hur jag skulle redigera en bild. Hade en idé i huvudet, men tänkte att det säkert inte skulle bli något bra. Mina idéer brukar gå lite över styr. Men den här bilden blev verkligen kanonbra! Så snart ska jag nog gå och lägga mig. Vara duktig för en gångs skull. Hoppas jag kan somna bara. Sen det tog slut melan mig och Annika på riktigt har jag inte fått mång nätters ordentlig sömn. Blir ofta så att man börjar grubbla så mycket när man väl gått och lagt sig. Men idag är jag lite mer avslappnad. Mediterade en stund förut.

Jag vill inte ha varit något, jag vill vara något! Vill VARA hennes flickvän, vill VARA hennes vän.
Jag förstår inte hur det kan vara så lätt för henne att tänka att det kanske aldrig mer bli vi, att vi kanske aldrig mer ses igen efter Afrika. Att VI bara inte existerar.
Kan ju inte finnas några känslor kvar. Inte en enda. Och här sitter jag och nästan svämmar över.
Det är inte rättvist.

Och jag önskar att jag aldrig träffat Sandra!!